måndag 28 april 2008

ibland blir det inte som man tänkt sig

Varje dag går utan ett svar på varför du gjorde som du gjorde. jag blir ledsnare och ledsnare var dag som går. Ska jag våga säga att jag vill att det ska vara vi eller ska jag helt enkelt bara gå vidare tills du inser vad du gör mig.
Du gör mig kär, du gör mig till en annan människa. Varje gång jag ser dig blir jag glad men jag vågar inte, risken att bli dömd som en idiot ligger fortfarande på mig. Jag vill, jag vill, jag vill att det ska bli vi, men det går inte.
Snälla kom till mig ikväll och visa att det kan bli du och jag, snälla snälla!



Det går inte, jag kommer aldrig kunna det. De andra kommer hata mig, vi är dömda att vara olyckliga hela livet, jag vill så mycket men kan så lite snälla snälla rädda mig ur detta!