såg på "en dag" började tänka, lyssnade på Mellisa Horn och på låtsas, började tänka igen.
Jag tänker fortfarande låtsas att du finns kvar och inte försvann,
tänker tro på det så mycket att jag kommer se dig stå där framför mig och le,
så som du brukade. Du kommer fortfarande bli fly förbannad på mig när jag gjorde
fel, du kommer fortfarande stå där och inte kunna vara arg för länge på mig.
Särskilt när jag kom gående med en bok, min favoritbok, och ville att du, bara just du,
skulle läsa för mig.
Det är det enda minnet jag har av dig, det och din underbara köttfärssås.
Jag hoppas att få träffa dig igen, under bättre
omständigheter, inte med en jäkligt rädd och osäker flicka.
jag vill träffa dig och berätta om vad jag har slösat bort och även hittat i mitt liv.
Hur jag har levt och varför jag gjort de valen jag har gjort, fråga varför jag har blivit lämnad
av alla jag har sagt sanningen till, varför jag inte ler sådär som jag vet att du vill att jag ska le.
fan vad jag saknar dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar