haha, zakkan var badass, jag jenny och elsa var badass, vill bara tillbaka nuuuuu

hur man fortfarande inte kan glömma en människa.

nej jag mår inte bra, vet inte vem jag är längre. har inget liv, dricker mig stupfull för
att få glömma. fan det suger. jag skäms för mig själv, har inte något riktigt att känna, inget
riktigt att ta på, vill inte låtsas som om allt är bra längre, vill inte vara här, vill inte vara själv.
jag hatar att den enda jag har att skylla på är mig själv, varför försatte jag mig i den här situationen,
varför väljer jag inte mig själv först i alla lägen. det är som att andas när någon håller sina händer runt
om din hals, det är som att springa med flera tusen kilon fastspänt på sina anklar. jag vill komma någonstans
men står kvar på samma plats och rotar.

döda mig sakta och skratta åt det.

att man kan gilla såna som man inte har gillat förut är konstigt.

huvudvärk, vet precis varför jag har det, fuck iiiiiit-.

en sekund av smärta och sen är man tillbaka på noll igen, ruta ett.

man har hängt lite mycket på jobbet när till och med chefen säger att man bara
får jobba en dag av två för att annars kommer man, citat, "jobba ihjäl sig"

sträcker sakta ut en hand, drar snabbt tillbaka den, kommer ändå inte bli
mottagen och kommer föralltid hänga ensam i den trånga luften mellan oss.

alltså dör lite över hur mycket jag har saknat min fina wingman! helnöjd med utgången igår,
dansa är kul!

dusch var efterlängtat, lyssnar på veronica och myser lite. snart kommer min kära vän och sen
drar vi och leker lekar, dricker en massa alkohol och hänger tills det blir ljust igen.

 berlin igen dåååå!

inte bra att ta bilder när man är fu(l)l

myser med Melissa, lever med Melissa, andas med Melissa

just nu vill jag känna mig fri, fri från allt som heter hållhakar, ansvar och att vara vuxen.
skiter i det där och drar till kos snart, nöjd.

ibland när jag väntar på kärlek så går den precis bredvid mig

man kommer alltid tillbaka till verkligheten vilket som, du kan leva med att du försvinner och vägrar att
komma tillbaka, låtsas som om du lever i drömvärld där du kan göra whatever, men jag kommer alltid stå där vid broarna och titta ner över ett hav som fortsätter flöda även fast vad du tänker, världen rullar på som vanligt och man kan kyssa vem som helst och prata med vem som helst, men verkligheten kommer alltid ikapp och slår dig som en knytnäve i ansiktet.
jag kommer aldrig komma över dig och kommer jämföra varenda människa med dig, men det funkar inte. jag kan inte låtsas att jag inte bryr mig, jag bryr mig så j´ävla mycket att det gör ont. det fungerar inte längre, jag väljer att leva i misär än en gång, välkommen hit, välkommen verkligheten

Så, berlins uteliv var ju en höjdare, har redan mersmak och ska lätt åka dit igen..
har hängt med härliga människor som skrattar åt det mesta och kan dricka en jävla
massa alkohol. har fått höra sjuka historier och skrattat med mina fina vänner i 4 dagar
i sträck. jag är nöjd men inte ett dugg sugen på att börja jobba igen. back to berlin.

vem lämnade vem? jag är inte över dig än.

aj, det gör fortfarande så jävla ont

kul med webcaaaam alltså,

Går runt som i en dimma när man är sjuk, drar lite skämt, låtsas vara glad när man egentligen vill ligga hemma och sova, kanske blir en sjukskrivning imorgon om man mår lika förjävligt. palla dock.