lördag 31 juli 2010

jag är inte en stark människa, någonstans.
Men ändå så försöker jag, jobba, känna och kämpa.
det finns mycket saker som jag vill göra, men aldrig vågar.
jag vågar inte trotsa, även fast jag kämpar med det.
jag vågar inte leva, trots att jag kämpar för det.
det är mycket jag inte vågar, men även mycket som jag vågar.
jag vågar tro på att jag en dag ska våga trotsa, utan att känna skuld,
jag vågar tro på att jag en dag ska våga leva, utan att stoppa mig själv

jag tror och jag fortsätter tro tills dagen jag dör.

torsdag 29 juli 2010

nu ska jag än en gång sluta med något som har varit
mitt liv i några månader, det har funnits en lättnad att
bara sätta sig själv och känna värmen som fyller upp
kroppen och istället för att gråta bara känna. jag gillar känslan
att för några sekunder få en kick, att bli lite småpigg och kunna
stanna kvar i några minuter till. Nu är det bara huvudvärk, darrande
fingrar och en jävla kamp. Måste börja träna, börja tänka på annat,
komma bort från allting, eller vara den svaga människan som jag känner
och fortsätta, sluta lyssna på bedjanden som säger sluta.
det är en kamp som jag måste vinna, frågan är bara om jag vill det.

onsdag 14 juli 2010

och nu sticker jag och mina 11 bästa vänner till Kos!
Även Siri och co åker så detta kommer bli så jävla grymt!
Nu ska jag springa ner till telefonen, slå en pling till mamma
som är i Götet och sen sticker jag!

POsssss

tisdag 13 juli 2010

Har nog inte riktigt fattat att snart åker vi , snart kommer
vi 12 brudar sitta på ett jävla flygplan till Kos, helt sinnes!
Klart jag kommer sakna människor hemma men det kommer
nog bli två sjuka jävla veckor.

Imorgon blir det doktor, packa, hänga med Hennty, försöka
tvinga över Linnea också och sen drar viiiiii!
Till sprit, pojkar, cigg, strand och en jävla massa skoj. Fan vad nice alltså!
En dag kvar då. Har inte börjat packa eller någonting.
Tar och käkar korv med bröd ikväll istället!
Solat på Särsta idag, växlat pengar och allting.
Nu är jag trött, ska sova höhöh.

Eller så blir det inte så!

måndag 12 juli 2010

Blir hemmakvällen idag, har skrivit packlista.
Imorgon blir det att växla pengar och sen bara
sola nere på särsta, mycket bad och volley hoppas jag
på! Har precis satt igång en tvätt och nu kom pappa hem
Blir CSI NY och sen kanske börja kika lite på packningen, eller
så lägger jag mig i tid och sover ut. Lite uppvärmning inför Kos?


over and ouuuuuuuuuuuuuut.
wiii!
Bättre häng på Särsta idag, att vi har lekt som
barnungar och puttat i varandra från bryggan är
bara kul. Fan jag gillar dom här vännerna, alltid kul,
alltid något på gång. Aldrig stilla, alltid igång. Har dränkts,
blivit iputtad, puttat i andra, gungat innan jag har kastades
i, gjort världens ryggplask, grina typ spelat volleyboll,
kickat lite fotboll, busat runt bara.
Så kul alltså!
Pizzan efteråt var ju inte att leka med, Lovisa och jag dog,
seriöst dock. Aldrig varit så spyfärdig alltså...

och Spanien vann, jag är nöjd, dom är nöjda, nu ska jag sova.
pusssssss

fredag 9 juli 2010

du är värd att dö för.
Kent – 747

torsdag 8 juli 2010

peace & love! Nu kööör vi!















Alla bilder har en sång till, så klicka och lyssna! :D

close the door.

Ibland blir det bara för mycket, jag är där närvarande
men sen är jag plötsligt borta, försvinner i huvudet,
tänker på annat. Låtsas le för att folk ska tro att jag
fortfarande är där, närvarande. Men i huvudet är
jag på en helt annan planet. Minnen tas upp, undrar
ofta vad jag egentligen gör på just den platsen jag är
just då. Jag kollar på annat, tänker på annat, andas
en annan luft. Tittar ut, ser mörker, tittar in, ser
dansande människor. Nu har dom tagit av sig tröjorna
också, jag blundar, låtsas inte se när två människor
tar sig för nära varandra, ler, tittar djupt in i ögonen,
ler igen, huvuden som närmar sig varandra, den ena lutar sig
åt höger, den andra åt vänster. Läppar nuddar varandra
och jag blundar, det gör för ont.

Kärlek för en natt som sedan flyr, långt långt bort när
gryningen dagas. Kärleken springer iväg samtidigt som
flickan sätter på sig sina trosor, hon lämnar, han sover vidare
snarkandes.

Jag vill inte se, blundar, försvinner till min trygga zon,
sätter mig på cykeln. Cyklar snabbare än jag brukade,
tittar inte runt om mig, ser bara ljusen som kommer,
sen lämnar jag.

onsdag 7 juli 2010

jag sköt en DJ sent igår.

tisdag 6 juli 2010

ännu en dag har gått, står fortfarande bredvid och tittar på.
Känns skönt på något vis. Nu ska jag ta tag i mig själv, träning
på torsdag, känns rätt skönt. Jag längtar nog till och med lite grann.
Mysigt att röra på sig, har inte tränat på typ 1 ½ till 2 månader.
Det känns konstigt, men nu ska jag ta tag i det. Känns bra alltså!

Ska nog gå ut och sätta mig på verandan ett tag. det är skönt,
avkopplande iallafall.
Imorgon är det lunch med farfar, känns bra!

we dont waste no precious time.

Älskar början på denna låt!

somna aldrig osams med dig själv

Somnade med huvudvärk, drömde en konstig dröm,
vaknade och mådde mycket bättre! Nu är jag taggad på
att bara sitta i soffan och läka mig själv, sätta ihop pusselbitarna
och sen ska jag ta tag i mig själv. Duscha, städa rummet, göra något.
Jag tappade mig själv förra sommaren, tänker inte göra det igen. Nu ska
jag bara keep going!

Mat och sen lite taking the stage nu! seees

måndag 5 juli 2010

you can cry when you get older.

Jag skulle vilja berätta allt för dig, hur jag har sårat och sårats,
hur jag har tystnat i ditt sällskap. För rädd för att finnas, för rädd för
att nedvärderas. Jag skulle vilja berätta allt för dig och få dig att förstå,
att min saga inte startade lyckligt och att den kommer fortsätta tills
den dagen då jag ler på riktigt. Där kommer sagan ta slut och försvinna.

Jag skulle vilja berätta för dig allting om hur det känns att alltid leva i
någon sorts mellanvärld, att vara rädd för att tippa över, antingen åt
det ena eller det andra hållet. Sorgen är inte en fiende, det är min vän.
Min bästa vän som alltid finns där och som aldrig lämnar min sida,
den är min skugga och även fast den inte alltid märks, så finns den
där och visar sig de där dagarna då man helst av allt vill höra ruset från
tåget och sen en evig tystnad.

Jag skulle vilja berätta för dig hur nära jag har varit att försvinna för evigt,
hur jävla nära det var och hur jag sen bestämde mig för att sluta, sluta gråta,
sluta stirra, sluta låtsas le mot människor som egentligen inte betydde någonting.

Jag skulle vilja berätta för dig om min saga och hur den sagan aldrig kommer kunna
ändras, den kommer vara så den är och jag kan inte ändra historian. Den är redan skriven,
men den nya boken, den nya upplagan ska jag skriva själv, den ska jag skriva till dig
och jag skulle vilja berätta för dig att i din närhet så är jag glad, där glömmer jag
allt och det är där som jag lever, känner en lugnhet som inte alltid infinner sig

Jag skulle vilja berätta för dig allting, men istället andas jag in, dricker och sen andas ut.
Istället för att visa den jag är på riktigt, för den sidan är inte vacker. Den är ful, äcklig,
skamsen och främst sorgsen, den sidan är absolut inte det du kan tänka dig.
Alla har ett förflutet, frågan är om alla vågar visa det.

Istället sveper jag vinet och dansar ur de sorger som hotar med att dyka upp, jag
tippar över på rätt sida i min mellanvärld. Det är där jag ska vara, det är där jag
lever för det mesta.
jag kan inte sova, så istället sätter jag mig ute,
tittar, känner och försöker gilla, älska och känna
någon sorts lyckokänsla vid tanken. Men den kommer aldrig
istället stirrar jag, ändlöst ut över en vacker morgon.
Hör fåglarna kvittra och andas, andas in morgonens dagg och
kaprifolens doft. En känsla av lugn infinner sig för första gången på
länge. Istället för att stressa, känslolöst så stannar jag för en sekund,
mitt sinne stannar. Jag stannar.

Ser ut över en grön syren, stirrar in i mina turkosa gardiner och vill
bara bort, långt bort. Har lust att åka ifrån detta och skapa en egen framtid,
nya drömmar och nya möjligheter. Jag vill hitta mig själv och det jag vill. Tror inte
jag är en fotbollsbrud längre, vill känna värme från något annat, känna lyckoruset
från något annat. Vill känna kärlek, trots det att jag vet att den finns ett stenkast
från mitt hjärta.

Hör tåget rusa, kommer tillbaka till verkligheten och sätter igång Kent.
Långt borta finns jag någonstans, måste bara ta promenaden och hitta mig.
Hemma efter P&L. Har vänt på dygnet rejält, nu
sitter jag uppe och är rätt pigg. Eller nej jag är inte rätt
pigg utan jag är PIGG. Har hängt med göteborgare,
knivstabor och andra människor. Kent var fan bäst alltså,
så jävla sjukt bra alltså! Älskar det, love love love.
Jag och Sirajen körde hårt, längst jävla fram. Helt underbart!
Aldrig varit så nöjd alltså, höhöhö.

Nu ska jag titta vidare på tv och sen försöka somna :) possss