.

trycker sig mot sätet och stelnar till, stirrar ut på ett stup rakt ner från
vägen, vill inte titta men håller krampaktigt kvar blicken utåt, rädslan måste
ju överkommas. håller i handtaget och svettdroppar börjar bildas på den redan
blanka pannan. Ögonen vidgas och tankar från forna tider och år kommer tillbaka.
en tid då de körde på höga berg med raka stup ner mot dalen.
jag vet vad jag har en paranoid rädsla för, att köra på smala vägar i höga bergsvyer,
värsta jag vet.