.

Jag vill prata med dig, jag vill vara nära dig. Jag vill leva med dig, men det går inte. Du förstör för allt hela tiden. Du ger mig den där lilla blicken som förstör hela min värld för en sekund. Du rynkar på näsan och fnyser åt mig, jag trivs inte med det. Låt mig vara mig själv för en gångs skull. Du och ditt jävla liv, du och dina jävla blickar kan ta sig. Du gör så mot alla, men ingen vågar lämna dig. De vet vad som väntar då, en ny värld som består av utfrysning och kalla slag i en vinternatt. Du lejer dina iq-befriade gorillor och förstör det liv som inte lyder dig. Du kan inte tvinga mig till något, jag har äntligen bestämt mig för att nu räcker det, du ska aldrig komma nära mig igen. Jag är äcklad av dig och ditt stubb på hakan och upp på kinden. Jag tänker aldrig mer röra ditt yberkorta hår, jag vägrar, du kan inte tvinga mig till något.

jag vill vakna upp en dag och se dig med ett leende på läpparna, aldrig mer ska du le mot mig, fast det gjorde du ändå aldrig. Du förstörde bara, du gav mig aldrig ett riktigt leende, jag såg allt att du trodde du var överlägsen mig när du log dina leenden. Du kommer aldrig få mig igen, du kommer det inte. Så för guds skull sluta.