.

http://juliasvie.blogg.se/2010/november/utkast-nov-1-2010.html#comment


En av de bästa, sannaste och finaste jag läst på länge. Det är sant, det är så jävla sant.
Det är inte ofta man uppskattar det man har, det är inte ofta som man ler på riktigt,
sådär genuint och äkta som man egentligen kan. Nu känns det bara fejkat, på låtsas,
som om jag gör det, bara för att jag måste.
Det är skillnad på ett leende och ett Leende, det är ofta man inte ger så mycket som
man kan, det är inte ofta som jag ger det som jag egentligen kan. Nu ska jag försöka
leva, varje sekund, inte varannan, varje jävla sekund. Jag ska njuta av att jag har ett
bra liv, jag har världens bästa vänner, världens finaste föräldrar, lagkamrater, har världens
bästa liv egentligen,