Its heavy whats on my mind.

Har nog aldrig känt mig mer övergedd än vad jag gjorde igår. Ville inte sova, ville inte vara vaken. Huset som brukar vara läskigt om natten kändes bara likgiltigt, jag brydde mig inte.. Bryr mig inte om någonting. Men jag måste väl börja, börja engagera mig i något, men jag vill inte. Vill bara bli bra, bli bra och börja springa igen, springa som jag kunde springa förut.
Fick en kommentar för några dagar sen på gymmet av en människa "Du som brukade springa som ett djur förut". Ja, så var det, men inte nu. Nu är jag tillbaka till när jag var 12 år och inte var snabb, inte teknisk, ingenting. Bara en i mängden, jag ändrade det och kom tillbaka. Men nu är jag där igen, där jag inte ville vara.
Nej jag tänker inte gå tillbaka till att vara sur och inte veta vem jag är. Nu är det skillnad, nu jävlar ska jag göra något åt det. Men början om en timme...

over and out.