än en gång svek jag mig själv, fan jävla helvete. göra en blair waldorf kanske.

sekunden som man sviker sig själv, sekunden då man får leva med sina
egna konsekvenser och allt vad det innebär. sekunden då man påminner sig
själv om att allting inte är korrekt i tillvaron, att allting inte är korrekt i livet.
det är då man måste vända sig om, titta tillbaka och inse att du är ingenting,
ingenting om du inte väljer att vara någonting.

jag svek mig själv idag och tänker inte göra om det, nu kommer straffet.



55

 

börjar närma mig något sorts mörker än en gång, något som sveper in en
sakta och håller om en stadigt som om det är det enda som betyder något.
antar att vintern spelar sin roll, eller mer mörkret i sig, som inte håller
ett enda grässtrå ljust eller inte låter en gnista tändas. Istället läggs
manodepressiva låtar till på en redan mörk lista för att ta ner en längre ner
mot det totala vakuum som bara väntar på att svepa in, infiltreras i varenda liten
vrå i kroppen. När mörkret tagit en så har man ingen väg tillbaka

jag vill inte vara den där flickan, hon som det är synd om.
det är synd om henne för att hennes mamma dog, henne ska
man inte reta för det är synd om henne, hon har ingen mamma, som
oss alla andra. Hon har ingen att berätta allting för, ingen axel att
luta sig mot i svåra tiden. Det är synd om den flickan för hon vet
inte hur hon ska vara mot sina barn, hon vet ingenting för hon har
ingen mamma. Hennes mamma dog när hon var liten, klart man inte kan
vara dum mot henne. det är ju synd om henne, hon tar vi med ut, för att
vara snälla, hon måste vi visa snällhet mot, för det är ju synd om henne.

citerat

Hur man än försöker så går.det aldrig att vara nöjd.med sig själv. Jävla skit.

i ett rum av dimma och mörker med små små lampor som
blinkar, ljudet av musik som dunkar i kroppen. Hur man
tittar från höger till vänster för att se sig själv omringad av människor som
är fast i stunden och inte tänker på något annat än basen och
låter kroppen sakta följa med, utom kontroll för någonting annat än
alkoholen som strömmar genom ådrorna.
Skrik och andetag som knappt hörs, läppar som träffar läppar,
händer i håret på en annan, kärlek på ett dansgolv som ingen annan
någonsin har känt. Det enda som märks är två kroppar som följer
basen, som följer varandra och låter stunden ta över. Inga tankar, inga
känslor, bara alkohol och musik som förenas genom fyra ögon och två läppar.

kommer sakta tillbaka till verkligheten igen.

det känns som om man försvinner iväg sakta, byter
riktning och prövar på något nytt. lämnar gammalt bakom
en och fortsätter framåt för att testa gränserna, för att
gå ut någon sorts zon som är bekväm, för att våga ta
sig ur sitt skal och för att visa att man fortfarande står kvar, stark.
försöker vara stark iallafall. det är som att pånyttfödas för
ett bättre syfte. närmare något som kan hålla för evigt och längre
ifrån något som förstördes för länge sen.
tryggheten försvinner och ett rum av mörket där väggarna kryper närmre
uppstår, om man ändå kunde stoppa den här melankolian skulle allting lösa
sig, allting skulle bli klart och ljust igen, och världen skulle bli lite lättare
för en själ och allting skulle bli förstått och all sorg skulle försvinna för en själ.
fortsätt framåt och testa gränserna så kommer det tillslut bli varmare, ljusare och
förhoppningsvis bättre.

hade världens bästa lördag, punkt. vill spendera mer såna dagar,
glad och helt jävla seriöst glad, för en gångs skull.

umgås med mig själv, känns konstigt. men skönt. ikväll ska jag tokchilla med mami, känns värt. match imorgon och jävlar vad vi ska vinna.

mitt framtida liv börjar komma närmare, känns helt okej alltså.
jag vet vad jag ska bli och jag vet var jag ska. stabilt.
kristianstad på sommaren lär ju vara fint, och på vintern
hälsar jag på danmark och blir full. tack och hej.

vill sitta i en tyst bil och försvinna bort sakta, inte stanna för något, bara köra. långt.

imorgon förhoppningsvis träning, kanske en promme, kanske n löprunda.
det är bra, det kommer bli bättre.

somnar snart, ska äta god mat och förhoppningsvis dricka gott vin till snart.
är jag pepp eller ? neeeee

mina ögon kliar sönder och jag är typ sjuk. fuck my liiiife

kramp i magen och för mycket tankar, det här kommer inte bli en bra jobbdag.

Att ha kontroll på någonting är väl en rätt bra känsla, att kunna bestämma
hur man ska se ut är ännu bättre, jag är på god väg.

dagen var bra tills jag blev ensam, fan jag saknar något.

äter för mycket, blir tjock, lyssnar på deppmusik, mår dåligt. hejhej

stockholm - jonathan johansson, say no more.

har fått fnatt på musik, kan inte sluta tänka, andas och leva med den.
Coldplay, Adele, Gym Class Heroes, Snow Patrol, John Mayer, Melissa
jag slukar allting, hela tiden, just nuuuu.
Fan vilken kärlek,

sover lätt och vaknar av dina andetag, inte varje dag som man önskar
att du var här, nära, som förut. Det känns som på låtsas nu, när
du inte är här, nära, som förut.

ingen annan skulle gå en meter för mig, jag behöver dig.

såg på "en dag" började tänka, lyssnade på Mellisa Horn och på låtsas, började tänka igen.
Jag tänker fortfarande låtsas att du finns kvar och inte försvann,
tänker tro på det så mycket att jag kommer se dig stå där framför mig och le,
så som du brukade. Du kommer fortfarande bli fly förbannad på mig när jag gjorde
fel, du kommer fortfarande stå där och inte kunna vara arg för länge på mig.
Särskilt när jag kom gående med en bok, min favoritbok, och ville att du, bara just du,
skulle läsa för mig.
Det är det enda minnet jag har av dig, det och din underbara köttfärssås.
Jag hoppas att få träffa dig igen, under bättre
omständigheter, inte med en jäkligt rädd och osäker flicka.
jag vill träffa dig och berätta om vad jag har slösat bort och även hittat i mitt liv.
Hur jag har levt och varför jag gjort de valen jag har gjort, fråga varför jag har blivit lämnad
av alla jag har sagt sanningen till, varför jag inte ler sådär som jag vet att du vill att jag ska le.
fan vad jag saknar dig.

i dont want to be alone when i hit the ground

Olin & The Moon – Friend Of Feeling Good

jag har nog lurat hela världen igen, låtsas vara bra, må bra och allting.
något sorts lyckorus uppstår sakta när pilen går neråt, äntligen kan man
bestämma över någonting i sitt liv, på sin kropp i sitt sinne.
lyckokänsla och jag fortsätter neråt.

fan vad träffsäkert

Ingen av oss drömmer inatt
Jag sitter och skriver
du gör annat
Jag vet att du lyssnar
jag vet att du lyssnar på mig
Hon vet ingenting om oss
hon vet inte ens att jag funnits
och hon håller dig om natten
så hårt att du inte kan fly

Jag brukade låtsas att det var jag som utnyttjade dig
Jag brukar låtsas att det var jag som utnyttjade dig

Melissa Horn – På låtsas

klart man blir glad över det hela, men ibland känns det inte som att man kan göra
alla andra glada. Försöker hela tiden men det fungerar inte.

well, i could take the train, but my car gets me faster to you

det är väl bara att bita ihop, jag kan ligga på golvet och skrika som om
det inte finns något annat att bry sig om, jag kan fortsätta stirra rakt in i
väggen och bita ihop, man väljer sina strider. snart kommer den där du måste
stå upp för allt du är värd och allt som betyder för dig.

trodde det var över, kan man skiljas från en separat person i en familj?

slut som artist.

livet suger när man inte kan prata

stirrar ut i ett tomt rum, sätter på radion på högsta volym. Vill inte ha en chans
att tänka, inte en chans att låta en enda känsla komma fram och förstöra någon
sorts yta som ser oklanderligt glad och någorlunda intelligent ut. Nu kan man inte bara
släppa allt igen och ligga kvar i misären som alltid kommer vara ens enda trogna vän
i alla år. Dags att hitta nya sätt att överleva på, för att på något vis komma över den där
spärren.

för nästan första gången i livet känner jag ändå att jag har hittat min plats,
min plats där jag trivs och är med människor som trivs med att ha mig vid
sin sida. fan vad fint det känns. att passa in.

det värmer i hela magen när man har jobbkamrater som säger "du är så jävla
duktig att man blir motiverad själv".
då känns det som om man gör någon nytta iallafall, åh ni är så fina mina små kompisar <3

fan vad jobbigt livet är när man inte har något att sträva efter,
alla börjar universitetet och ska läsa program, kurser och skaffa kårleg
och ha roligt och flytta och allting. själv sitter man kvar i samma hus, i samma
stad i samma soffa. går till samma jobb, gör samma sak, blir full på samma sätt och
går i samma kläder. tack och hej

åt precis min kroppsvikt i mat, äckligt ju.

haha, zakkan var badass, jag jenny och elsa var badass, vill bara tillbaka nuuuuu

hur man fortfarande inte kan glömma en människa.

nej jag mår inte bra, vet inte vem jag är längre. har inget liv, dricker mig stupfull för
att få glömma. fan det suger. jag skäms för mig själv, har inte något riktigt att känna, inget
riktigt att ta på, vill inte låtsas som om allt är bra längre, vill inte vara här, vill inte vara själv.
jag hatar att den enda jag har att skylla på är mig själv, varför försatte jag mig i den här situationen,
varför väljer jag inte mig själv först i alla lägen. det är som att andas när någon håller sina händer runt
om din hals, det är som att springa med flera tusen kilon fastspänt på sina anklar. jag vill komma någonstans
men står kvar på samma plats och rotar.

döda mig sakta och skratta åt det.

att man kan gilla såna som man inte har gillat förut är konstigt.

huvudvärk, vet precis varför jag har det, fuck iiiiiit-.

en sekund av smärta och sen är man tillbaka på noll igen, ruta ett.

man har hängt lite mycket på jobbet när till och med chefen säger att man bara
får jobba en dag av två för att annars kommer man, citat, "jobba ihjäl sig"

sträcker sakta ut en hand, drar snabbt tillbaka den, kommer ändå inte bli
mottagen och kommer föralltid hänga ensam i den trånga luften mellan oss.

alltså dör lite över hur mycket jag har saknat min fina wingman! helnöjd med utgången igår,
dansa är kul!

dusch var efterlängtat, lyssnar på veronica och myser lite. snart kommer min kära vän och sen
drar vi och leker lekar, dricker en massa alkohol och hänger tills det blir ljust igen.

 berlin igen dåååå!

inte bra att ta bilder när man är fu(l)l

myser med Melissa, lever med Melissa, andas med Melissa

just nu vill jag känna mig fri, fri från allt som heter hållhakar, ansvar och att vara vuxen.
skiter i det där och drar till kos snart, nöjd.

ibland när jag väntar på kärlek så går den precis bredvid mig

man kommer alltid tillbaka till verkligheten vilket som, du kan leva med att du försvinner och vägrar att
komma tillbaka, låtsas som om du lever i drömvärld där du kan göra whatever, men jag kommer alltid stå där vid broarna och titta ner över ett hav som fortsätter flöda även fast vad du tänker, världen rullar på som vanligt och man kan kyssa vem som helst och prata med vem som helst, men verkligheten kommer alltid ikapp och slår dig som en knytnäve i ansiktet.
jag kommer aldrig komma över dig och kommer jämföra varenda människa med dig, men det funkar inte. jag kan inte låtsas att jag inte bryr mig, jag bryr mig så j´ävla mycket att det gör ont. det fungerar inte längre, jag väljer att leva i misär än en gång, välkommen hit, välkommen verkligheten

Så, berlins uteliv var ju en höjdare, har redan mersmak och ska lätt åka dit igen..
har hängt med härliga människor som skrattar åt det mesta och kan dricka en jävla
massa alkohol. har fått höra sjuka historier och skrattat med mina fina vänner i 4 dagar
i sträck. jag är nöjd men inte ett dugg sugen på att börja jobba igen. back to berlin.

vem lämnade vem? jag är inte över dig än.

aj, det gör fortfarande så jävla ont

kul med webcaaaam alltså,

Går runt som i en dimma när man är sjuk, drar lite skämt, låtsas vara glad när man egentligen vill ligga hemma och sova, kanske blir en sjukskrivning imorgon om man mår lika förjävligt. palla dock.

tänker sakta tillbaka, och vill bara dit igen, vill bara vara i någon sorts trygghet,
nu tränger sig likgiltigheten på. ännu en gång försöker man le och vara glad, låtsas
vara glad över något och låtsas vara jätteglad över vad som helst, lurar sig själv än en
gång och ännu en gång tar hycklaren i sig själv över. fan vill ha dig här.

även fast jag tänkte något annat så sa jag fel ändå

ibland förstår jag inte hur andra människor tänker, hur deras tankar går, är
de sårade, är de lyckliga är de lika fucked up som jag är egentligen. eller är
dom bara likgiltiga över hur deras liv har urartat sig. Ska jag döma innan jag har
förstått vad en tanke, en handling eller en mening betyder från deras sida eller jag ska
lyssna, öppna sinnena och förstå andra. egoistisk som jag är så stannar jag kvar i min
bubbla av misär och små, små portioner av lycka. ibland blir man som dom andra och
ibland stannar man kvar utan att gå. 

men jag glömmer aldrig bort vad jag gjort

det är gånger som denna som är svårast att inte låtsas bry sig om dig. fan vad jag saknar dig.

livet som barn är inte helt fel, fan vad man saknar det.
nu är det dags för tågkort, arbete 24/7 typ och hatar allt.
fan det suger. fuck my life..

Michaela Forni är en klok kvinna

Jag vågar inte vara kär och jag vågar inte låta någon vara kär i mig. Man kan ha murar 165 cm höga och två decimeter breda till vem som helst utom den som inte är vem som helst. Du kan träffa en person, flörta, skratta och ha så kul. Spendera nätter med att rulla runt bland duntäcken och mornar med att dricka kaffe och prata om livet. Du kan välja vad du vill att personen ska veta om dig, vilka delar du vill visa. Dina svaga men aningen charmiga sidor. Dina glada skratt. Din vilja att göra morgonkaffe varje morgon. Du ger av dig själv, men du ger inte dig själv. En person kan fråga "Vem är du?" och du svarar "Jag heter Michaela Forni. Jag är 21 år gammal. Jag älskar mat och läser mycket böcker. Min sämsta sida är mitt temperament och jag är så hemskt mörkrädd.".

Och allt sånt är visserligen sant. Men det är mycket långt från verkligheten. Det finns mycket mer än så. Jag heter Michaela Forni. Jag är 21 år ung. Jag älskar mat men är rädd varje gång jag äter för min mage är så förstörd. Jag läser mycket böcker, men tittar ännu mer på skräptv. Min sämsta sida är mitt temperament men inte för det härliga italienska temperamentet. Det är för att jag ibland kan bli så arg, så arg på de jag älskar att jag vill döda dem... och sedan skäms så mycket över mina egna känslor i efterhand att jag gråter bort en halv natt. Jag är hemskt mörkrädd, men den rädslan är nästintill obefintlig i jämförelse med rädslan jag känner över att låta någon ligga och klappa på mig i en säng.

Du kan träffa en människa och till viss del välja vilka delar av dig själv du vill visa. Men den dagen du börjar falla faller också varenda centimeter av din mur. Och från den dagen har börjar falla för dig, kommer han att lägga märke till alla dina sidor, oavsett om du vill visa dem eller inte. Och det är ungefär vid den dagen som man gör det lättare i att bara försvinna och lämna det.

Så fort den muren är nere blir allt renare och ärligare än något annat. Vem som helst blir Han och plötsligt blir allt inte bara roligt och avslappant och härligt, det blir fruktansvärt läskigt. Istället för att bara vara den där härliga tjejen som älskar att kyssas, väcker dig med kaffe på morgonen, skrattar åt det mesta och betalar för sina egna drinkar blir man sig själv, som är lite för fucked up för någons bästa och lite för osäker för att låta någon komma nära. Hur ska man våga visa allt för någon när man kan visa bara en bra del för andra?

Så nära, så alldeles perfekt nära, är det nästan omöjligt att komma. Så mycket lättare att nudda picknickdejter och vinflaskor genom sommarnatten.

att jobba 10 timmar är inte kul när man väl slutar, då kommer tröttheten
krypande och man vill lägga sig i fosterställning och gråta lite. Istället
måste man ta sig hem och sen vara trevlig och glad mot de man inte
vill vara trevlig och glad mot. Nu ska jag istället sätta på en bra film
och somna gott, imorgon jobb än en dag, kuuult,.

a distant smile, a laugh in the rain and a tear falling from the face

Man vet att känseln börjar gå bort i kroppen när man kan dra av en
nagel utan att ens känns smärta. En lilltånagel mindre men på något
vis lite lättare och känslan att kanske få någonting som känns börjar
sakta komma tillbaka.

Det känns förjävligt på många vis, på något sätt känner man sig utfryst.
men det blir man ju inte längre, nu är vi vuxna nu ska man agera moget och
låtsas som om det inte rör en ryggen. Ändå så finns den lilla flickan i mig kvar
som bara vill bli omtyckt och älskad på något vis, även om det är ett sjukt
sadistiskt eller annorlunda vis. Vad gör vissa för att bli älskade av alla när
jag kämpar, varje jävla dag med att få något att tycka om det jag står för och det
jag visar upp.
det suger på många vis att se sina vänner ha kul, le, leva livet när man också vill vara
där och kanske få vara med. fan vad det suger.

det värsta är att man ska vara kvar här och låtsas som om ingenting har hänt.

idag har två fina vänner utspring och mottagning, det enda jag kommer kunna
gå på är ett, ett enda, utspring, sedan ska jag till Arlanda och jobba röven av mig
än en gång. För lite folk är ju vardag nu för tiden, springer runt, försöker fixa allting,
bli klar och sedan vara glad och trevlig mot gäster och vissa, mindre intelektuella arbets-
kollegor, mmm, jättekul.
Nu ska jag istället ta min dagliga cykeltur ut till Ar för att bli hämtad av fin fina vänner
för att sedan kolla på världens bästa när hon springer ut.
Skänker en, eller nej flera, tankar till dig Gullan, även fast vi inte är där, så är vi det <3

Anonyma människa, går ut med 19,3 utan meritpoäng....

vill skriva här, vill komma på något bra att säga, men vet inte vad jag
ska göra, börjar jag skriva så kommer det inte ta slut, då kommer jag inte
vilja sluta, då kommer jag gå över gränsen. är rädd för mig själv just nu.

Man blir ju nöjd när man går ut från skolan med 19,3 i snitt, ännu mer lycklig
blir jag när två av dessa åren har varit de värsta i mitt liv och ändå har orkat kämpa
med skola, vänner, träning och jobb. Det har funnits dagar när jag bara velat ge upp
men har ändå fortsatt arbeta, fortsatt med det jagvet att jag måste göra.
fan vad stolt jag är över mig själv för en gångs skull. underbart

Ju mer jag tänker desto räddare blir jag, igår bröt jag ihop, visste inte vad jag skulle göra.
fuck it, när började jag visa mig svag igen?

ville bara skriva av denna ofantliga stress och denna trötthet, lever på ingenting ,
eller jo okej, på kaffe, cola och cigg. men det är ju alltid något. Kommer det här vara
min sommar, med att leva utan mat, typ. Det får man leva med så att säga. Bra diet om
ingenting. Började nästan gråta på jobbet idag, för en förstörd gräddfil, för trött och för sliten
för att kunna göra allting.
 Ikväll ska jag äta mat med fina människor och sen kanske, kanske, kanske
dansa lite och sen somna gott. Imorgon prov, får se hur jag mår.

det är väl lite sådär, man har blivit uppväxt med jasvar hela tiden,
någonstans måste man väl säga nej, någon gång måste man leva sitt eget liv.
"jag tänker inte kopiera mina vänner", det har satt sig på skallen, hur kan
en till synes bekant människa helt plötsligt få någon sorts plats bredvid alla andra
för en sån mening, hur han säger det med ett leende och skrattar till. Får mig att
förstå att det här inte är något gravallvarligt, varför inte ta allting med ett leende, varför
gräva ner djupare i det jävla hålet man en gång satte sig i, istället kan man börja
klättra uppåt eller sitta kvar och vänta på hjälp. vad är bäst, vad är sämst.
kopiera bara inte någon annan, lova det.

oroliga drömmar leder till att man vaknar trött

jag är rädd för vad du kan göra nu J

Skrivit klart projektarbetet, vågar inte skicka in det dock, FML.
Ska läsa senaste H&M katalogen och låtsas att livet är bra värt det!

en bättre rehab med fina vänner, behöver inte säga mycket, vet att dom förstår allting
ändå. Har pluggat, spelat lite alfapet, kommit på att jag vill läsa mer matte, matte
som jag förstår. fan vad kul det är
nu är det bara pepp för hockeyfinal, wop wop

Fick den där känslan igen, känslan att vara helt ensam när man är med
dem man älskar, känslan som kommer och går, känslan som jag inte vill känna.
tomheten som uppfyller kroppen av, ja precis, tomhet. Finns ingenting annat än
likgiltighet och misär igen, ler ändå, duger till prat ändå, fungerar väl helt okej

lukten av svett blandat med parfym blandat med alkohol får någon
sorts ro i själen, värme från andra personen på ett folktätt dansgolv,
musiken som pumpar genom kroppen så att man själv tillslut dunkar.
Känslan av ruset som kommer krypande ändå ner i tårna, huvudet
sätter fart och det enda som finns är den här stunden, den här känslan,
den här låten, det här leendet. Blickar ut över ett folkhav, sträcker armarna
mot skyn och skriker med i swedish house mafias nyaste, ler mot
hon mittemot och han bredvid, leenden tillbaka och känslan av uppskattning,
glädje och gemenskap fyller upp kroppen lika bra som blodet i ådrorna.

Sitter bredvid den bästa jag vet, men ändå känner man sig så ensam,
varför är jag såhär? varför är jag så konstig och osäker och har dålig
självkänsla, varför vill jag hellre dö när jag kan leva och varför
försöker jag inte ens vara glad när jag inte vill.
förstår ingenting, fattar ingenting, det kanske är logiskt ändå.

hur fan kan du spela glad?

Startade precis en twitter med världens bästa vän
http://twitter.com/#!/idandie

bra skit alltså

Har haft världens bästa valborgshelg. skrattat så mycket att jag är hes, haft kul med
heliumballonger, druckit mängder med alkohol, och jag har världens bästa vänner som
man blir så glad av, love you eller något!
Det var nästan en fröjd att gå upp idag, peppar för skola, ,mindre än en månad till studenten, är man nöjd eller! Redovisning i svenska och sen redovisning och beskattning, slutar vid 2,
sen blir det hem och peppa för en träning!

Nu måste jag kila, posss

Veronica Maggio – Satan i gatan

Fin låt, förklarar sinnesstämmningen.
Kollde upp vad min dröm som jag hade inatt betydda, jag är stressad har dåliga vanor och
kaos i mitt liv. Känns som en bra sinnesstämmning när jag ändå mår bättre än jag mått på
ett tag, fuck alltså.
Ikväll vill jag dricka alkohol, men ändå inte, vill må bra imorgon, älskar att känna fylla..

jag saknar dig J

Skiva, bakis, skiva, bakis, kvalborg,valborg(bakis)
tveksamt, blir kanske en pluggkväll istället för att ångesten som
jag dricker bort ska försvinna helt och hållet.
naturkunskap, svenska, projektarbete, orgled och redovisning och beskattning,
finns en del att göra. Lika bra att bli klar direkt.

Sportar Max-kläder och en jävla massa vin ikväll, ännu en skiva,
ännu en glad dag, imorgon kommer vara döödd, men vad gör det!

Bättre skiva, bättre fylla. nu är det bara att peppa för nästa skiva, som är, ikväll!

åh jag har världens bästa kusiner, bääääääst

tog en tripp till dåtid och väckte gamla minnen där kärlek och glädje betydde allt,
pillade, kände, andades in barndomen för att sen lägga tillbaka varsamt och stänga igen
den lukten som alltid kommer stanna kvar. För att tryggt förvara det nära hjärtat, nära,
nära. Höll kvar lite för länge, för länge för att snabbt glömma igen och för kort för att inte sluta
sakna. Längtar tillbaka till en tid då man log utan orsak, då man glömde det mesta som
var dåligt för att istället ägna tid åt att vara glad, varför kan man inte vara glad mer för ingenting?

Har haft världens bästa dag igår, vilka hjältar jag har till vänner alltså!
Åkte in till stockholm, hade lite kexätartävling, frågesport och sen var det
dags för dagens höjdpunkt, UPPDRAGEN!
Jag Polli och Hennty sprang runt på stockholms gator tillsammans, vi hann med
att dansa på plattan, dansa på en bänk, simma mellan två butiker, sjunga visor mitt
bland folk och massa annat. Åh, det var så sjukt grymt.
Avslutade kvällen med grill och lite prisutdelning hos Lovisa, helnöjd ägare till
två vinflaskor nu!

Har ju inte riktigt tid för det här, att bli sjuk på en onsdag då jag har de viktigaste lektionerna,
blir att åka in på naturen och göra en redovisning för att sen åka hem, ta hand om barnen,
titta på Greys och off the map och sen sova, för att få bort denna sjuka.
imorgon jobb med världens bästa människor.
posss

står på en balkong och ser ut över en rusningstrafik i en alltid stressad stad,
andas in avgasen och visualiserar sig till en kyligare, mörkare plats. Ser snöslasket
bli gråare och gråare, smutsigare och smutsigare för varje bil som åker förbi med
avgas, gift, sprutande ut. Funderar på hur länge en snöflinga lever, hur länge en motor
kan fungera utan påtagliga skador och hur man ska kunna leva livet på bästa sättet.
Tänder en cigarett och bestämmer sig än en gång att det här ska bli den sista, den
sista i sitt liv. Även fast man vet att det inte kommer fungera, grupptryck, ilska, stress,
alltihop sammanvävs och leder till ännu ett paket, ännu en  dag att lova sig själv att sluta.
Tänker stilla för sig själv att livet är så skört, man kan ta kökskniven och skära upp armarna,
slänga sig utför balkongen, släppa allt, ge alla andra en chans att leva vidare, utan
en plåga, utan någon att ständigt haka upp sig på.
Släcker cigaretten, vänder om och går in igen utan en min som visar vad man precis tänkte göra.
Festen fortsätter utan vetskap vad som kunde ha hänt.

ändå känns det ibland som om du springer ifrån mig, långt ifrån mig, än en gång.

cup i helgen, gjorde årets mål, typ. Askalaskul. men det är sånt man lever på
ändå. nu ska jag fira att jag är ledig imorgon och plugga galet.

en panik på naturen, mer panik med projektarbete. Vet att min
tråkiga blogg bara handlar om misär och skolan. Men det får ni leva med
är galet produktiv ibland och galet lat ibland, ska försöka ha ett produktivt lov,
reallly

Lite småpanik över skolan alltså, svenska, sam, natur, organisation och ledarskap
och en massa skit, pallar inte. bällar ut!
Nu ska jag istället duscha och sen imorgon peppa för en heldag med plugg!
kult

Toppar höga som höghus och dippar lika låga som Grand canyon.
fuck det här. varför ska jag behöva gå igenom det här. Orkar inte längre,
vill inte längre. Skäms för att dom fick se det, där är ju min tllflyktsort där jag
kan vara mig själv. nu har allting ändrats, som vanligt.

det börjar väl gå åt rätt håll för en gångs skull.

du är bäst nu, men du var bättre förr.

Skönt att inte vara pank än en gång, men den här gången blir det att spara, spara
massa. Snart skivor, snart dags att dricka en jävla massa alkohol och glömma
livet, skolan och allt däremellan. jag är nöjd!
har pluggat galet idag, lika bra det så behöver jag inte tänka på det mer sen.
maj månad kommer jag kanske ha 2 prov kan jag tänka mig, mer än så
tänker jag inte göra.
nu ska jag istället kolla på oc och kanske äta ett äpple.

fan det här förstör ju allting, kan ju inte göra något utan
att tänka på det, etsat fast i huvudet, vet inte vad jag ska
göra för att släppa det. Vill inte, vågar inte, som vanligt
antar jag att det är mitt fel. Mitt jävla fel för allting.
vad kunde jag ha gjort för att det inte skulle hända ?

det är konstigt det där, att jag alltid har varit bra på att låtsas må bra.
det funkar varje gång, ibland ljuger jag även för mig själv. det är det bästa,
när jag kan känna mig lycklig för en gångs skull.
hur ska det funka nu, när jag ska möta min smärta varje dag, le varje dag
när jag egentligen vill grina.
kan inte grina för sånt här, kan inte tycka synd om mig själv, kan inte, vill inte,
vågar inte. fan också. kan jag aldrig visa känslor. bättre med en vägg. en vägg som
stoppar allting. bra det ibland, eller fan vet inte.

hur kan man tackla en sak som man aldrig varit med om förut,
hur ska jag tänka och hur ska jag agera, varför tror jag alltid att
det beror på mig, gjorde jag något fel? var det något jag sa? eller
var det bara den jag var.
jag kommer nog aldrig våga bli lycklig, det funkar ändå aldrig.
alltid är det något jag gör fel.

rätt likgiltigt ändå, vad ska jag ens tänka?

för 1 ½ år sen så var jag inte sådär längre. men ändå förstår jag inte hur
det kan påverka mig fortfarande, fortfarande så kommer det tillbaka
och slår mig i magen hårdare än då, likgiltigheten var min bästa vän då,
nu hälsar han på lite då och då, och jag hälsar honom välkommen.
Vill inte det längre, vill inte försvinna, i bara en sekund, en timme eller
en hel dag. fuck it. jävla fuck you till det här.
ena sekund manisk asglad, myror i benen för att i nästa bara ramla ihop,
fosterställning och svårt att andas, fuck it. hatar det här.

Vill bli ekonomiassistent, vill arbeta med viktiga saker, vill bli något
vill försvinna härifrån, vad som helst som ger mig något, något att ta på, något att bli. jag skulle älska det.

sist vi sågs var det vinter och en meter snö.

saknar mina klassisar, är ju bara hemma nu för tiden, för att ens orka
med att jobba, att vara pigg coh glad där.
Blir lite ändring på det från och med nästa vecka, måste börja priotera, annars
får det vara.

borde plugga galet, pallar inteeeee. borde städa rummet, pallar ej
fuck this shit. jag kikar på tv istället

Sitter hemma, glor in i datan, har haft effektiv pluggtid i 2 timmar, är typ helt klar med
organisation och ledarskap, har börjat på svenskan, redovisning och beskattning börjar
lösa sig, ska upp och snabbstäda mitt rum och sen packa väskan för att kila till
gymmet med världens bästa vän, jenny.
ikväll blir det simskola och sen hänga med finisen. helnöjd, ledig imorgon,
ska gymma och plugga som en tok. Sen börjar fotbollen på onsdag, om jag
är nervös? ehh jaaa.

tittar ner på golvet i mitt rum och accepterar att ännu en utgång har blivit av
kläder överallt, väskor överallt och jag själv i sängen trött som ett odjur.
Istället för att ta tag i livet väljer jag att låtsas som ingenting och tittar upp i
taket. Försöker sjunga med i låtarna men rösten är så hes att det skär sig hela tiden,
hade världens bästa bakisdag med fina vänner, blev övergödd med mat, men who am I
to complain?

Bättre utgång med bättre vänner igår också, en bussresa som spåra ur med världens bästa
Hennty och sen sova med fina Andie, jag är helnöjd. Madde var pruttfull som hon själv så
fint omnämnde det. Arash fixade fin fint med klubb också, det ska han ha. Och lilla Sassi,
ovanligt att hon tappar bort något, denna gång fick plånboken ta stöten.

Ni är bäst ändå <3

en tatuering satt på sin plats, nervös var jag, ont gjorde det,
värt var det!

inte kul att vara sjuk, inte kul att vakna upp och må baaajs för att man är sjuk
inte kul att smitta folk på jobbet, förlåt malin :( ,
kul att vi har prov nästa vecka, jettekul!

Trodde inte jag skulle överleva jobbdagen med den är förkylningen och allting,
9 timmar på jobbet blev 10,5 med 10 minuters rast och jag som hoppades på att få gå med
wellen klockan 5. Men icke. Istället när en anställd smsar, SMSAR!, en timme innan hon
ska börja att hon är magsjuk så börjar helvetet. Folkmassorna tog aldrig slut och
att stå i köket blev en pina ibland, men det var kul .
Lökringar och pommes frites som skulle fyllas på förgyllde dagen
fan vad jag gillar mina jobbkamrater, dom är bäääst
jag trivs som fisken i vattnet och 10,5 timmar kändes som 5 så det var inga problem.

and i would hold you forever never let you go.

Ny vecka och nya tag, nu går vi ur svackan och fortsätter mot nya dagar
med tatuering och lite annat skit, jag är nöjd, helnöjd.

och idag fyller världens bästa vän år!  Andie 19 är ju underbart <3

inte ett dugg pepp på att låtsas tycka det är kul igen. bläää

even in the darkest moment there will be light

ibland får jag impulsen att slå någon, att bara slå och aldrig sluta slå.
det är vid såna tidpunkter jag blir rädd för mig själv.

träning på en fredag är inte helt fel. Känns skönt att röra lite på
sig och pusha lite. det är skönt, jag är skön typ.
Blir lite mat på det snart och sen ett OTH-maraton. Imorgon spelar jag match

jag vill höra en lönehelg explodera utanför mitt fönster

Gavin DeGraw – Follow Through - Live From Soho

bra skit

om det ändå inte fungerar varför ska jag då försöka?

låtsas och låtsas när jag egentligen vill gå hem och döö,
men va fan jag fortsätter väl låtsas. det fungerar.

if i give up, would you still call me your hero?

jag vill skriva om hemska tankar och misär, jag vill bara känna denna
välbekanta känslan som alltid fanns där förut, bredvid mig. Som aldrig lämnade
min sida som alltid ställde upp för mig även fast jag inte ville ha den nära mig.
jag vill känna någon sorts känsla, något som finns där, något som får mig
att le, att gråta, att stirra, att hata, vad som helst. ge mig något. snälla.
nu är det bara ett monotont läge som ligger som en dimma på en
midsommaräng över mig, som smyger sig in och vägrar lämna mig ensam.
Misären fanns alltid där som en vän, någon att hata, någon att älska, någon att
avsky. det här finns inte, går inte att ta på. Man kan ta på tårar man kan inte ta på det
här. fan varför känner jag ens såhär?
jag mår ju bra nu, jag är botad nu. hatar det här, vill inte vara kvar, vill ha något nytt, vad
som helst. ge mig något som känns.

det är som att skrika fast ingenting hörs eller som att låtsas vara glad
fast man egentligen inte är det. jag ler ändå för det är bara att fortsätta låtsas
vem fan är glad för det här, vem, snälla säg vem. inte fan är jag det iallafall.
det suger, suger hårt. men jag fortsätter väl le som vanligt, det här är ingen riktig kärna.
 varför ska jag ens försöka om inte dom andra gör det, varför?

gillar inte det här, gillar det inte alls.

blöblöblö, galen jävla vecka. Hunnit med tre utgångar, tre jobbdagar,
1 dag i kungsberget och en jävla massa bakismat. Usch usch such, måste
hejda mig lite nu. träning står på schemat! efter 4 timmars sömn inatt så var
jag inte så pepp att gå till jobbet. men jag kämpade på i ren bakisanda!
det är så det ska vara!!

saknar dig när du är så låååååååååååååångt borta :(

det var så njutfullt så avslappnande att äntligen få åka igen, äntligen
känna glidet under brädan och bara svisha nerför backen. Särskilt med
världens, verkligen världens bästa vänner <3
jag hade det bäst och är glad att ni hängde med, baby yes, hetsandie, pollo och
riksmongot i tunneln !

poss poss, ni är bäst

jag vet hur jag fungerar själv, det är mycket i min närhet som påminner
om mitt humör och mina känslor. Är det kaosartat i mitt rum vet jag själv
att jag har mycket att tänka på och mycket att försöka pussla ihop. Är min
garderob städad så vet jag själv att jag fokuserar på något, det finns något i min
hjärna som drar mig mot något som tar mig framåt i min egna utveckling. Jag
är en sjukt dålig ordningsmänniska, har inte koll på någonting, glömmer saker,
försöker fixa det direkt, glömmer något annat istället, det är kaos i min hjärna för
det mesta. Jag antar för mycket utmaningar och säger ja till allting, jag måste lära mig
att säga nej, att våga säga nej och nöja mig med det. Jag klarar aldrig att göra andra besvikna
jag vill alltid vara till lags, alltid.
nu är det min tur att ta tag i mitt liv och få det att gå i någon riktning, efter ikväll då.

Så roligt att gå ut med mina bestisar! Ändrade en kväll med
utsikter att den skulle suga till att den blev riktigt kul! lyckades
buda på en killauktion och ramla utanför statoil. alkohol är kul
när det förtärs med er!
En bättre bakisdag också  med lejonkungen och mat på gränby.
jag är nöjd

du är värd att dö för J , jag gör allt för dig <3

efter ett jobbpass som sög musten ur de flesta på jobbet så åkte jag hem
för att gå på mexicofest. älskar de snygga outfitttorna vi hade, var en bra partyhöjare.
FIESTA shotglasen gjorde ju hela kvällen utspårad, andrea tappar väskan i taxin,
jackorna utslängda på golvet, två deckade tjejer i soffan och carola var så glad så ändå!

jaja, nu har vi jobbat en bättre bakisdag med film, chips och dip, jag är nöjd

känns som om jag inte har motivation för något längre,
inte ens innebandyn. lullar runt, skrattar lite, hänger med vänner.
är ju bara där för det sociala, inget annat

hej då USA

sista dagen var oslagbar, fick grillad mat, mycket grillad mat
och fick umgås med fina människor. Nu är jag mer än taggad att
åka hem, saknar andie, och pollo, och hennty och piclas.
men 10 timmar på ett flyg är inte perfekt.

skratta är bra för kroppen, le är också bra för kroppen.

sista dagen med shopping antar jag, blev en massa fina saker.
nya skor och ny jacka till sommaren, helnöjd!
men nu ska jag tydligen gå och duscha och fixa mig och sånt där,
pallar inte. men måste se klart filmen hehe.

jag tror jag har en annan syn på allting, jag ser inte de saker som
kan få andra att såras utan jag tar de sakerna för givet och ser inget
problem med det. det är nog något fel på mig efter allt.

Glasvegas – The World Is Yours - Single Version

you dont need me as much as i need you

saknar dig andie <3

jag hatar att jag inte kan vara bredvid dig och krama om dig. J. L. B. <3

jag är helnöjd, fint väder, roliga människor och köra bil är värt.

sitter och tittar ut över dalen, vill kunna visa er min utsikt, surt att
det inte går för att vi har fönster som reflekteras. Den är så vacker,
kan sitta här i flera timmar och bara stirra ut. det är något med såna
här utsikter som kan bli vackra foton som får mig att bara titta,
inte vända bort blicken någon gång, jag älskar det, fucking love iiiit !

trycker sig mot sätet och stelnar till, stirrar ut på ett stup rakt ner från
vägen, vill inte titta men håller krampaktigt kvar blicken utåt, rädslan måste
ju överkommas. håller i handtaget och svettdroppar börjar bildas på den redan
blanka pannan. Ögonen vidgas och tankar från forna tider och år kommer tillbaka.
en tid då de körde på höga berg med raka stup ner mot dalen.
jag vet vad jag har en paranoid rädsla för, att köra på smala vägar i höga bergsvyer,
värsta jag vet.

intervjuerna klara och är jag nöjd eller ? sjukt nöjd !
idag blir det nog bara chill,  taggar för att åka upp till wine
country imorgon och se på golden gate bridge, jag är helnöjd!
helt jävla nöjd!!
Nu ska jag försöka få igång en film och sen blir det att gosa lite med hunden, posss

jag har inte bara roligt här i USA, idag har jag arbetat lite,
hade två möten med två stycken personer på ett företag, en ekonomichef
och en controller, mycket intressant. Hatar att jag har så dåligt flow i språket,
måste ju tänka på varje ord jag säger, medan de snackar på bara.
istället så försöker jag iallafall.
Snart åker fina vänner till London, kul för dom, får iallafall dricka alkohol, fan att
man måste vara 21, hate it. fuck it. blääää

nu ska jag snart äta mat, klockan är halv 8 och snart är det mat, hungrig som bara deeeen!

jahajaa, sharks här kommer vi då! Nu ska jag peppa med kusinen och hooppaaaas
att pappa köper öl till mig, skulle vara guld hehe :D

idag var jag och pappa i sanfran, vi gick till china town och aven till
Union square. Hittade varldens coolaste solglasogon ar helnojd, aven en
skitsnygg troja, du kommer gilla den andrea  ;) . at en tveksam lunch pa china
town ocksa, dumplings fanns det nagot som hette, inte gott alls, bara laskigt !
druckit lite pa starbucks och sett ackliga uteliggare, allt ar i sin ordning.

framme i USA, kanns riktigt skont, idag ska pappa och jag gora San Fran
och chinatown, kaka lite nudlar fran nagot stand, kanns helvart. Blir att ta tunnelbanan
in for att sen aka cable car, jag ar nojd, jatte nojd!

En bättre resfeber man börjar få, pappa med för den delen.
Nu är det bara att peppa till resan, det kommer gå utmärkt!
Har kikat upp lite saker att göra i San Fran också, det kommer
bli grymt.

aaaaaaaaaaj, har så ont i magen :(

Nu är det en vecka kvar tills jag åker, som jag längtar !
Innebandy idag, är inte så peppad, mest mosig i huvudet.
Får väl äta och så, sen blir det bra. Så det blir det nu, pusss

btw vet jag att min blogg är världens sämsta just nu, men orkar inte

Jag har en sån jobbig panik över projektarbetet.
som vanligt tror jag att jag inte räcker till, jag vill alltid ha
det grymmaste som finns. Vill ha de bästa och mest konstruktiva
frågorna som de verkligen får tänka på, istället för att bara känna
att jag duger. Fan palla vara mig

oskönt att vakna upp med en huvudvärk värre än döden och ont i alla delar i
kroppen, inte okej. Valde att somna om och sova vidare, ingen praktik idag,
har kämpat mig upp och hållt på med projektarbetet istället.
Imorgon blir det jobb igen, hatar att vara en quitter. Nu måste jag
kämpa mig igenom dessa dagar. Nu ska jag skriva en packlista till USA
istället, r oligare så.

även fast jag dör varje gång jag går upp innan 9 på morgonen så
är praktiken rätt nice, har hittat en rolig människa att hänga med på
dagarna och lär mig även saker. Idag kan det lbi en tidigare hemgång på grund
av en sjuk far, men det välkomnas bara. Ska göra tårta till världens bästa mamma
också, sen ska jag leka med barnen. Efter det, världens hets på projektarbetet. fin dag.
eller

17 timmars jobb under helgen, hängde med en gosedjursmördare,
blev arg, blev glad och sen jobbade jag igen.
Nu startar praktiken, dvs att jag kommer gå upp klockan 6 på morgonen under hela veckan, kul jul!
Nu ska jag sova, poss

Saknar BJ och Andie, är sugen på att dricka alkohol, men
ska vara nykter. pappa ska bjuda mig på öl i USA har jag bestämt.
jag ska se på hockey då också, jag har panik för allt det där. jag dööör.
nu ska jag sova och låtsas ha kul på jobbet imorgon, poss hej!

på något vis har jag hittat ro i att ligga i ett kolsvart rum med
endast datorn som ljus, en lugn plats med Sixten bredvid mig i sängen.
Musik från fina sova listan och sen är det underbart lugnande.

Nu ska jag istället försöka tagga till för tjejmys, jag är helnöjd. Jag får
tacos och sen får jag bara chilla, imorgon jobb på Särsta sen blir det häng med
finaste människan, helnöjd !

det är läskigt att känna så starkt för en annan människa,
det är läskigt att kasta sig handlöst ut,
det är läskigt att vara totalt ärlig mot både sig själv och någon annan,
det är läskigt att inte få låtsas vara glad längre, nu behöver man inte låtsas
längre,
det är läskigt att lära sig att tycka om, mycket, när man inte anser sig själv värd det
det är läskigt och svårt att lära sig att man är värd så mycket mer än man tror.
men det är så underbart att lära sig och förstå.

Börjar få världens panik för projektarbetet. Får jobba stenhårt
nu under praktiken med det, känns jävligt ostabilt!
Imorgon åker Andie till London och idag åkte Hennty till Gotland,
tråkigt för mig, kul för dom.
Imorgon ska jag iallafall äta tacos och mysa med fina vänner!
Längtar ju redan hehehe!

bra kväll med världens bästa <3

hatar att ha en sån jävla vinnarskalle, blir så sjukt arg
på matcher när vi ligger under eller då det går dåligt för mig,
idag fick det dåligt för mig, jag blev arg, blev ännu argare,
gav upp. som vanligt

Någon slags sinneslugn har lagt sig i själen, nu är jag hel igen.
jag överlever inte utan dig.

andas in, andas ut. le

nu kommer den där känslan igen, att det väller över och jag
vill bara lägga mig ner och sova men ändå måste jag fortsätta
fortsätta låtsas. och det gör jag.

det är som att kasta sig handlöst nerför ett stup och inte ens blunda,
inte ens låtsas som smällen inte kommer snart, man ler.
Det är som att stå framför en pistol och själv trycka av, man ler.
Det är som att stirra in i dina ögon och känna hjärtat brista på en och
samma gång, även fast tårarna rinner nerför kinderna och man ramlar ihop
på golvet för att benen inte kan bära en längre så ler man, man ler för att
man gör något som man aldrig trodde att man själv skulle våga, man utsätter
sig för sådant som får hjärtat att brista men som bara hjälper en att läka igen.
man ler mot misären och välkomnar den med öppna armar.

varje gång jag ser ditt namn, hör ditt namn eller klickar på ditt namn
slår mitt hjärta ett extra slag.

även fast jag hatar mig själv nu så kommer det inte ändra det jag gjorde mot dig

lite snodd va!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Utsatte mig för saker som jag aldrig trodde jag eller mitt hjärta skulle klara av.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Ja, att glömma år 2009, och det gick bra. jävligt bra.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? nästan
4. Dog någon som stod dig nära? som tur är nej.
5. Vilka länder besökte du? Hängde i fin fina Greklandet och även i Spanien, trivs helt okej alltså!
6. Är det något du saknat år 2010 som du vill ha år 2011? Att låta mig själv leva och inte tveka.
7. Vad från år 2010 kommer du alltid att minnas? mest misstag som jag aldrig i hela mitt liv ska göra igen, det är inte värt det i slutändan.
8. Vad var din största framgång 2010? Att jag släppte det där, det där som inte får nämnas.
9. Största misstaget? ja, det vet du iallafall vad det är.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? stukat fötterna och sånt där småskit som bara sker.
11. Bästa köpet? Definitivt alla sköna skjortor och även klänningar.
12. Vad spenderade du mest pengar på? mat och alkohol
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? att tycka om riktigt jävla mycket gjorde mig glad, kommer aldrig glömma det. även fin fina andie och lovisa <3
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Gamla Ullevi - Kent, Känn ingen sorg för mig Göteborg - Håkaaaan, och som mest Hang with me - Robyn
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ska jag jämföra med 2009 så måste jag säga gladare, men även ledsnare, 2009 är black out.
16. Vad önskar du att du gjort mer? älskat
17. Vad önskar du att du gjort mindre? misstag och tänkande
18. Hur tillbringade du julen? hemma med världens bästa familj.
19. Blev du kär i år? även fast jag inte vågat erkänna det för mig själv, så ja.
20. Favoritprogram på TV? Gossip Girl och Vampire Diaries.
21. Bästa boken du läste i år? Måste ju säga twilightböckerna
22. Största musikaliska upptäckten? Robyn, Rebecca och Fiona.

24. Något du önskade dig och fick? En iPod var ju välkommet så att säga
25. Något du önskade dig men inte fick? dig
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2010? Stod hos en kär jävla vän och skrek sjöng till "Don´t stop believing" vid tolvslaget, sen var bakis som ett as, bakade cupcakes och åkte sedan på innebandymatch, allt med mig bästaste vänner<3
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? lycka kanske
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2010? jaduu, chill som bara den troligen
29. Vad fick dig att må bra? leenden
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Ed Westwick
31. Vem saknade du? mig själv
32. De bästa nya människorna du träffade? svårt alltså, men Elsa hittade jag ju till detta år, det har varit bäst, fin fina wingman <3